Börja med att säga att jag inte är arg eller på dåligt humör.

Jag är bara lite smått less på människor som tror att Tystlåten och Blyg är samma sak.

Jag törs prata. Jag har bara, utan att vara trög eller efterbliven, inte alltid någonting att säga.

Om någon annan för ett ämne på tal hänger jag på lätt, men jag är så dålig på att själv komma på någonting att prata om. Och det är inte för att jag är rädd eller någonting sånt. Det bara är så.

Jag tränar på det. Det är svårt men går framåt. 

Men det går inte alls bättre av att folk kallar mig blyg när det inte är det jag är. Då blir jag bara irriterad på dem.

Självklart är jag inte sådan när jag är med människor jag känner och verkligen är trygg och bekväm med. Då får de ibland säga åt mig att vara tyst. Det är främst utomstående som inte vet skillnaden mellan vad som är blygt och vad som är tystlåtet.

Nu blir det pizza till middag :)