Inte riktigt vad man hade hoppats vakna upp till...

Vi lagade mat, pratade och skrattade, åt cupcakes, gjorde oss iordning, tog en massa bilder och åkte in till Boston. Middle East hetter klubben där vi hade biljetter till. Helt okej, på Halloween. Det var roligt att se hur alla var utklädda, men till vardags kanske inget höjdarställe. Eller så är det DÅ det verkligen är skitbra.. Hm..

Studerade andras kostymer, babblade och begav oss sedan hemåt. Det var en i stort sett alkoholfrikväll, endast en av oss som lagligt fick dricka och gjorde så genom att köpa en sig en öl. Det var himla skönt att det var så.

Bilder kommer så fort jag orkar ladda in dem i datorn (hehu...) eller/och när de andra tjejerna skickat mig sina bilder! Jag var i alla fall Pirate-Buccaneer Babe. Kassa bilder, men här var min sminkning (en snöstorm senare...):

Läppstiftet höll sig hela kvällen, jag är impressed!

På tal om snöstorm.. Det var kallt och slaskigt men egentligen inte så farligt. MEN det har fallit ett flertal träd och på vägen hem nu låg det grenar på vägarna. Det kändes verkligen jättelöjligt, typiskt USA att överdriva typ. Fast.. det var ju naturen då.. Det går som inte ihop.
Men så många och stora grenar faller INTE under en sån storm hemma i Luleå, kan jag säga. Så det kändes superlöjligt att se det här...

När jag vaknade idag (9:40) var jag täppt i näsan, å nej! Nu är det bättre, men efter ikväll lär vi alla vara fruktansvärt förkylda.

Första snöstormen väntas träffa oss idag. Huvvaligen! 
Bra timing också.. Ikväll ska vi ett par tjejjor göra middag här och sedan fara in till Boston till någon klubb för att fira Halloween. Jag har min vinterjacka med mig, men det är ju inte vinter än och börjar jag använda den nu kommer jag dö av kyla i vinter.. 

Sen hade Annika hört att de inte har garderober på klubbarna här, men det tycker man ju att de måste ha? Eller är det meningen att man på vintern ska springa omkring där och dansa i stora varma jackor?? 
Nej, det är skumt..

Jag blev med lugg igen i alla fall. De senaste 3-4 åren har jag alltid klippt pannlugg i augusti-september och låtit den växa ut så den är lång under sommaren. I år har jag varit alldeles för lat för att ha lugg. Den är besvärlig att ta hand om. 
Men så skulle jag toppa håret idag och i sista sekunden kom jag på att jag nog ville ha lugg ändå. Så så blev det!

:)

Ja, den kom. Snön.

Usch! Om den håller sig borta från och med nu och inte återvänder förrän i Januari, då lovar jag att välkomna den med öppna armar!

Mina föräldrar läste alltid sagor för mig när jag var liten. Godnatt-sagor. Och min mormor hade en massa Sago-filmer som jag älskade att titta på. Jag kommer inte ihåg vad det var för företag som gjorde filmerna hon hade, men det var bland andra Rödluvan, Princessan på ärten, Rapunzel osv. 
Jag älskade att sitta och titta på dem. Antar att det är från dessa stunder glädjen jag känner idag kommer ifrån, när jag ser och läser om liknande historier. Jag blir liksom påmind om den underbara tiden!

Jag har börjat följa ytterligare en TV-serie. Den började i söndags och handlar just om dessa sagor. 
Once Upon A Time heter den. Efter första avsnittet är jag fast. Och jag gillar Ginnifer Goodwin en hel del också!

(bild från IMDB.com)

Vi hade Orientation möte idag. Min nya LCC kom och gick över reglerna och sånt vi borde prata om osv. Jag har träffat henne tidigare, likså min värdfamilj, men vi var tvugna att lyssna på detta tillsammans, + att vi skulle skriva på några papper också.

Efteråt for jag för att en snabbis äta lunch med Karin innan hon behövde återvända till jobbet.

Jag måste visa en bild på min ride. Just nu kör jag en gigantisk pick up truck! 
Ikväll ska jag och min värdpappa fara och hämta en annan bil, som jag ska få köra i framtiden. Jag vet inte märke, men det är en mindre bil en de nuvarande, tack och lov! 
Jag menar, det är ascoolt, men... Det är inte roligt att parkera den där trucken.. Och de smala vägarna här.. Jag vet att vi ryms två bilar i bredd, men det är ändå obehagligt..

Träningskläderna, som jag lovade. Och bilder på mitt rum, som några faktiskt ville se!

Hasn't happened yet, btw..

Haha.
Jag fick sovmorgon idag, då pojken hade skjuts till skolan! De brukar carpoola om morgnarna så de är ett par stycken som ska till samma skola, som om jag inte nämnt det, ligger en halvtimme-en timme (beroende på trafiken) minuter härifrån.

Jag har lakanen i maskinen men i övrigt hänger jag bara. Ska fundera över hur jag vill ha mitt rum. Inte ska där köpas till en massa grejer, men en spegel vore bra och någon fler korg till garderoben. Pappan har sagt att om jag kommer på något måste jag säga till. 
Samtidigt vill jag ju inte att de lägger mer än nödvändiga summor pengar på mig. Det känns knasigt och dumt att föra det på tal.

Ungefär som alla uttycker det med bilarna. Det känns fruktansvärt dumt att fråga om man får låna den. Men ja. I övrigt gillar jag au pair livet.

:)

Är det någon som är nyfiken på mitt rum kan jag ta några bilder. Om inte ids jag inte. ;)

Jag sitter och försöker samla mod, kraft och inspiration.

Ikväll for vi nämligen förbi Marshalls före Tisdagsmötet på Barnes & Nobles. Jag handlade för summan du ser uppe i rubriken. Det är många dollar. Fick mycket för pengarna, om du jämför med det svenska priset. Men ja.. $157... Det är mycket.

Bilder på köpen kommer imorgon.

Kan avslöja att det är träningskläder. (Go ahead, du kan säga det. Det var på tiden..)

* Ett par skor
* En sportBH
* Två träningslinnen
* Träningstights
* En träningsjacka
* En träningströja


Allt detta (tightsen och tröjan är Calvin Klein, resten av märkena kände jag inte igen och kommer inte ihåg. Skriver ut det imorgon)

Om du fortfarande ser detta:

Uppdatera! :)

Nu borde du nog se någonting lite mer rosa, va? 
...
Good!

Idag for jag, pappan och sonen in till Boston. Det var något College/University båt-race på G. Tyligen lag från hela världen, riktigt fränt! 
Jag fick även se Harvard Square idag! Det var inte lika prydligt som jag föreställt mig, men ändå mysigt.
Där finns en affär med World Foods typ. De var out of sill men har det i vanliga fall. Samma med Daim. Sylt hade de och Marabourullar och låt mig säga att rullarna var fruktansvärt fyra. $5 för en ynka liten Marabourulle!! Det är över 30kr!!!

Men.. Att-göra-en-gång-så-där-värt-det.

Bilder kommer sen, jag är lat och har inte orkat plocka ur kortet ur kameran. 


Till middag åt vi grillad fläskfilé (Mmmmmm, så gott!), grillad sparris och egen-planterade-och-plockade potatis! Det var verkligen jättemumsigt!

En massa massa utropstecken i det här inlägget märker jag. Whoops!

..

Första dagen och natten i nya familjen, nya huset.

Det känns verkligen jättebra! Vi har gjort en massa ärenden idag, handlat och shoppat, ätit och umgåtts. 

Ska gå och sova på ett tag, är sjukt trött!

Så, igårkväll bestämde vi oss (jag och Jessica) för att vaka då vi behövde åka mot Dallas 3 på natten, för att jag skulle hinna med mitt flyg. 
Mellan 9-10 på kvällen kom vi på att vi skulle till en Haunted Trail. Det blev en himla jakt och vi hittade fram tio min innan de stängde för natten! Det var sjukt kul!

Väl tillbaka i Tish kunde vi inte låta bli att lägga oss och sova, vi var fruktansvärt trötta. Upp och hoppa en och en halv timme senare för att köra mot Dallas. Jag hann! 

Blev upphämtad på flygplatsen av nya familjen och här är jag nu!

:)

Jag vill inte lämna Oklahoma! Har en dag till, vilket känns jättebra, men i alla fall..
Håller tummarna för att jag snart får reda på hur det blir i jul. Får jag ledigt blir det mest troligt en tripp hit ner igen!!

<3

(Det var menad särskrivning i rubriken, ja)

Jag är i Oklahoma. Det är en månad tills min födelsedag (November 20th) och det är 20 grader varmt ute. Livet är härligt!

Jag kom fram oskadd, Jessica och Monta(Jess' mamma) hämtade upp mig på DFW i Texas och det var helt otroligt att få se och träffa dem igen ska jag säga! 
Vi var alla jättehungriga så vi stannade på en restaurang som heter Joe's Crab Shack. Som vi skrattade alltså. Det gjorde i magen och kinderna efter bara en kvart ska jag tala om. I love them, they crack me up!

Det var fruktansvärt roligt, tyvärr har jag inte bild. Men jag har en T-shirt! Det är så himla roligt med det här landet, att en massa restauranger har kläder, muggar, sugrör, you name it med deras logga och roliga slogans. 
På min t-shirt står det: "Best tail in town! Joe's crab shack" och så är det en hummer på den också.

Den första kvällen var så lång, det var underbart. Känns verkligen som att jag fått ut mycket av tiden här, även om vi inte gjort jättemycket.

Igår sov vi ut och sen följde jag med Jessica till hennes jobb på the Sheriff's office. Det är sånt där "hemligt" så jag fick sitta på sidan om där jag inte kunde se datorskärmarna, haha. Det var kul, faktiskt. 
Så fick jag träffa hennes pojkvän sedan två år också! Det var på tiden att vi blev introducerade, jag är faktiskt typ hennes syster!  Hah.

Idag gick vi upp hyfsat tidigt och for till en grannstad som heter Ardmore. Det är mycket större än lilla Tishomingo och där var vi på Wal-Mart, Hobby Lobby, Eskimo Joe's (Pappa, vill vi ha nya muggar som ändrar färg? Affären är temporarily där fram till Januari endast..), åt på Carl's Jr (där de har supergod Spicy Chicken burgare för övrigt) och så vidare. Ett Starbucks besök blev det också.

Nu sitter jag på ett café som heter Latté Da Coffee House, det är hur mysigt som helst! Jessica jobbar igen och idag får jag tyvärr inte sitta med där uppe. Himla tråkigt, jag kom ju för att spendera tid med min syster-vän men från början hade jag inte räknat med att få sitta där alls så det var roligt att de i alla fall tillät det igår.

Obligatoriska flagg-bilden

Jag fick mitt namn på muggen!

Denna är till dig, mamma! ;)

Denna också. Det är en stämpel! :)

Latté Da, Tish

:)

Vad har du varit tidigare år?

Jag och Annika sitter och bollar idéer. Vi vill vara något matchande och kul men det är så svårt att komma på grejer. Speciellt när man är två tjejer. Hade vi varit tjej och kille hade det funnits tusentals film-par (till exempel) som man hade kunnat klä ut sig till.

...

Det blir att ta sig upp tidigt imorgon! Jag ska åka Commuter Rail in till Boston och därifrån ta mig till flyget. 
Om enn dygn är jag hos mina kära vänner! 
Just nu känns livet underbart, bara att fixa så det håller i sig nu! ;)

I'm alive! Och jag har låst upp bloggen igen!

Jag flyttade ut från förra värdfamiljen i fredags och har sedan dess bott hos min LCC, som för övrigt är awesome! 
Det har varit jättemysigt, jag har hängt med honom och hans fru och deras djur. Det kändes jobbigare att lämna deras hus än familjens ska jag erkänna... Helt annan atmosfär..

Ikväll gick jag ut och åt med nya värdpappan och en vän till familjen deras. Det var jättetrevligt och nu är det spikat och 100%. På lördag kommer jag tillbaka från Oklahoma och flyttar då in hos dem! Känns skitbra!

Nu ska jag sova och imorgon ska jag umgås med Annika och Karin tror jag.

Godnatt!

Nu bär det av. Om en halvtimme kommer min LCC och hämtar upp mig.

Yngsta barnet här sa idag en grej till mig. Vad hon trodde mitt lämnande beror på. Jag kan inte skriva ut det. Inte än i alla fall. Men det var.. Svårt.
Hon grät inte, men hon såg ledsen ut när hon frågade hur mycket tid vi hade på oss innan jag skulle åka. 
De vet att idag är dagen.

Alla är de borta, förutom pappan, nu för att slippa säga hej då.

Det känns.. lite jobbigt med yngsta. Det är henne jag har spenderat mest tid med. 
Men jag ångrar mig inte. Det har inte känts bra att vara här, även om barnen har varit hur gulliga som helst.

Det är bara konstigt. Jätteskumt. I grund och botten har jag nog inte ens förstått att jag är i USA. Och en sån hr flytt blir skitskum att förstå. Kommer nog kännas konstigt ett tag. 
Men jag får i alla fall träffa väldigt goda, kära vänner till veckan!

:)

DET LÖSTE SIG!!!

Om fyra dagar får jag träffa mina kära underbara vänner som jag inte träffat på över fyra år (tre vad gäller Jessica)!!! 

ÅÅÅÅÅÅ Jag kan inte beskriva lyckan!!

(Och självklart vill jag inte tillbaka till Sverige, men när allt går fel känns det som att man lika gärna borde göra det. Gav och ger naturligtvis inte upp!)

Ikväll känner jag att jag inte vill vara i Boston. Ikväll ser jag inte fram emot resten av året här.

Ikväll försvann de billiga biljetterna till Oklahoma framför ögonen på mig. 
Jag satt precis och skulle fylla i uppgifterna då sidan uppdaterades och allt försvann. Biljetterna var borta. 
Där fick jag för att jag ville ha någon som dubbelkollade mina uppgifter. Hade jag bara bokat själv tidigare hade jag haft biljetter och en resa att se fram emot. 
Nu vet jag inte om jag hittar någon ny med bra datum och tider och framför allt priser.

Ikväll vill jag härifrån som aldrig förr. 
Jag kan inte beskriva hur glad jag känt mig hela dagen sen det bestämdes att min Oklahomaresa till veckan gick att genomföra och efter att jag hittat hyfsat pris.

Jag får lämna det här huset imorgon, det känns bra.

Sitter och kikar på flygbolagets hemsida nu (tidigare var det en samlingssida) och där verkar samma tider och pris finnas kvar. Ska dubbelkolla nu så att allt blir rätt, sen bokar jag!!

Så känner vi nog alla.

Ugh! Det är så besvärligt.

Det kommer att bli en Oklahoma resa för mig till veckan och jag kan inte beskriva hur glad jag är över att jag ska få träffa mina kära vänner där igen. MEN det hade gärnat fått vara i en annan situation.

Jag hade behövt $100 till för att det ska gå smooth. Men för $304 flyger jag på tisdag och tillbaka nästa lördag. 
Det är bara det att tisdag är en besvärlig dag. Lördag hade varit bättre. Men men.

You can't always get what you want.

Det som känns värst nu är att på söndag kommer jag sitta och rulla tummarna medan i stort sett alla mina svenska vänner från området åker till Maine och fallskärmshoppar. I och med att det bestämdes så sent att jag kommer stanna i området finns det nu ingen plats kvar i bilarna. Jag kan alltså inte ens följa med och bara titta på. 
Kul att sitta och veta att alla andra är ute på världens äventyr.

Men nu ska vi inte vara buttra, även om det känns fruktansvärt tråkigt, så kommer jag i alla fall att få åka till Oklahoma! 
Är det någon som vill fallskärmshoppa med mig till sommaren?

Och det var ju SVENSKA chokladbollar, inte amerikanska. De skulle vara "små" om man talar i amerikanska mått.

:)

Jag brukar slå igång en film eller serie medan jag städar eller packar eller kanske ritar, redigerar bilder etc.

För den tredje gången den här veckan blev jag lurad av tv-serien. Jag har gått och plockat i mitt rum och lyssnat och småtittat i datorn och dessa tre gånger har jag hört Skypes ringsignal. 
"Wiie, någon ringer mig!" typ. 
Ehm, nej. Det har då varit i serien.

Hmph.

Jag måste börja med att gratulera min vän Malin (som jag träffade på au pair skolan) både på födelsedagen och den nya familjen! Grattis Malin! :)
Även Grattis till Sami som också fyller år idag!

Jag måste ha nämnt Tisdagsgruppen tidigare va? En himla fin tradition som finns här. Varje tisdagkväll samlas så många skandinavier (främst svenskar), som har möjlighet att komma, på Barnes & Nobles här i Framingham/Natick. Många köper en kaffe eller fikabröd på Starbucks som ligger vägg i vägg och sedan sitter vi alla där inne på golvet mellan hyllorna och pratar, skrattar och stojar. Det är så himla mysigt!

Ikväll var vi ett stort gäng och det var så himla kul! Superrara Sandra som är inne i sina sista dagar här efter två år (!) bjöd gänget på chokladbollar och GUD SÅ GOTT DET VAR! Smakade som Sverige! Haha! 
Riktigt härlig tjej det där, jättesynd att hon redan gjort sin tid här. (Lät lite som att vi sitter i fängelse här, hah!)

Sandras bild nedan:

Som sagt, så fruktansvärt mysig tradition, som tydligen är uppe i flera år nu. Det gillar vi!

Sandra bor i samma stad som jag så jag fick åka med henne. 
Helt klart rätt bil att åka i denna kväll då jag fick några extra chokladbollar, mohahaa!
Sssshhhh! ;)

Singelpappa med en 13årig pojke och 15årig tjej.

De var jättemysiga! Huset var hemtrevligt (dock gammalt och jag ska erkänna att det kan komma att kännas spöklikt om nätterna, tur att jag har öronproppar att sova med) och det känns bra.

Jag ska sova på saken och imorgon dubbelkolla om jag får ha besök, familj från Sverige till exempel (tror inte det finns någon extra säng, men uppblåsbara madrasser kan man väl fixa?).

Känns bra. Det blir nog att tacka ja.

De skrev till LCCn att de var imponerade av mig i alla fall och att de skulle vilja "move forward", vilket jag antar och hoppas på betyder att de vill tacka ja! :)

Dyrbar tid såhär på morgonen. Jätteschysst att bli satt på ett tio timmars pass med start 7:15! ...

Har i alla fall en potentiell värdfamilj på G. De bor i grannstaden, en singelpappa med en 13-åring och en 15-åring. Inte de åldrarna jag såg framför mig innan jag for hemifrån, men klickar det så klickar det. Jag ska åka över till dem ikväll (förutsatt att jag får låna bilen..) för en intervju.

Håll tummarna! Skulle verkligen vara ruskigt skönt att ha det här över och gjort med.

Ha en bra (fortsatt) dag!

Jag tänkte få visa vilka fina kort min mamma tillverkar. Hon tycker som sagt om att scrappa och har börjat blogga nu och visa upp sina kort och pyssel!

Om du går in på bloggen via länken nedan kommer du nog att se att designen är väldigt lik min egen. Lite tråkigt kanske, men det var enkelt och jag tycker ändå att den är fin och hennes går ju i andra färgnyanser och så.

http://lillabodilla.blogg.se

Jag håller på att försöka hitta någon att äta middag med ikväll. Jag törs inte gå upp och ta mig mat när familjen är hemma och jag törs inte laga något när de är borta, om jag inte vet hur längre de ska vara borta.

Det mest avancerade jag har lagat här till mig själv är en "Grilled Cheese" aka varm macka med kalkon och ost.

Anyway.. Jag tänkte börja packa idag också. Det är som vanligt svårt att börja, men jag tror det går lätt när jag väl sätter igång. Det är ju så att alla mina saker här ska ner i väskorna, eller slängas bort. 

Quincy Market där Karin och jag var igår

Jaa, då är jag tillbaka från Boston turen! Det var jättehärligt, vi babblade och babblade och gick och gick och nog hade vi väl kunnat se mer av Boston men det var härligt att bara vara också. Inte stressa och känna att man behövde fara all over the place och se sig omkring över hela staden.
Vi fick gratis kaffe (och en muffins!) på Starbucks, vilket vi tackade och bugade för!
Satte oss i solen vid Government Center och babblade på!
Såg oss omkring, gick och gick och kom till slut till Quincy Market, där det var underhållningen vid ingången!

Det har tidigare i veckan varit omkring 10-15 grader C ute, men idag var det mer 20-25! Himla skönt såhär i Oktober! Någon som är avundsjuk? ;)

Boston är så fruktansvärt mysigt. Jag måste ha skrivit detta förut. Men igen. Det är ruskigt mysigt. Det är lagomt stort och UTAN stress. Ändå bor det över 4 000 000 människor där.

Det är verkligen superhärligt och jag älskar all historia som finns överallt! 
Om jag inte "får" stanna kvar här uppe kommer jag absolut återvända för att få gå The Freedom Trail och besöka alla platser med historia, som jag inte hunnit besöka nu.

Boston är ingen plats jag hade velat åka till förr, men nu älskar jag att jag i alla fall har fått bo här 2 månader, även om jag bor en bit utanför så räknas det!

Jag har hittat en present till Eleonor idag. Får se om det går att skicka eller om det blir för tungt, isåfall får det vänta. 
Sen försöker jag hitta lätta saker att skicka till min familj, men det är skitsvårt att hitta saker som inte väger supermycket.. 
Om jag inte har hittat en familj till nästa helg blir det nog en till Bostontur på lördagen, får se till att hitta då! :)

Nu ska vi se vad resten av kvällen ska bjuda på.. Känns outsiderigt att inte ha något att göra på en lördagkväll, haha! Dock måste jag börja packa snart.. Kanske blir det. 
Ska nog gå till McDonalds eller så för middag, vill inte äta när familjen är hemma och jag är ledig. 
PLUS att de firar Yom Kippur idag och tydligen fastar judarna under denna dag. Ska göra det i alla fall. 
Och då skulle det kännas himla dumt att gå upp och laga mat och läskas..

McDonalds är billigt och bra.

Känner du mig vet du att Natalie Portman är min absoluta favoritskådespelare. Och jag älskar den här filmen.

Och den här scenen nedan (crappig inspelning jag hittade på youtube) är så himla cheesy och jag avskyr sånt i verkligheten. Men jag älskar det och det pirrar lite i magen när jag ser det i filmen här. 
En av mina absoluta favoritfilmer. Om inte rent av den som toppar listan. 
Den är filmad i Texas men ska föreställa att det utspelar sig i Oklahoma. Och vi vet ju alla (de som känner mig i alla fall) att de är två stater som ligger mig varmt om hjärtat. Absolut plus i kanten!

Idag blir det en tur in till Boston med au pairen Karin som jag lunchade med igår.

Håller tummarna för att vädret är fint och inte alltför kyligt! 
:)

Det känns som att en massa bara har handlat om rematchen och, ja, tråkiga grejer på senaste tiden. Jag ber om ursäkt för detta.

Så jag tänkte berätta något roligare nu.

Idag lunchade jag med en ny au pair som bor i grannstaden, Karin. Vi åt pizza och gick sedan (oplanerat) över till Cupcake butiken som finns i staden där jag just nu bor! 
Jag tog tyvärr ingen bild på själv butiken, det glömde jag helt bort, men jag tog en bild på våra cupcakes. De fanns färdiga cupcakes som såg smarriga ut, men vi valde att "göra" våra egna.

De hade färdiga muffins och så fick man välja mellan tre olika frostings och sedan tre toppings att ha på toppen, eller blandat med frostingen. 
Vi blandade båda och jag tog någon godisbar crushed (kola/karamel + chokladsmak), krossade jordnötter och nutella på toppen.
Det var supergott och trots att det var väldigt sött var det inte alls lika farligt sött som jag väntat mig! 
Kan absolut äta fler såna!

Jag fick ett "tips" om att det nog kan finnas en del som läser min blogg, en del som jag inte vill ska läsa eftersom det mest är snokeri. Därför har jag lösenordsskyddat, men jag kommer att låsa upp den igen om en vecka eller två.

Jag vill, trots lösenordet inte nämna några namn eller så, men någon här i staterna kan jag väl säga.

Jag ångrar inte mitt val att gå in i rematch. Det känns rätt och jag vill härifrån. Min värdfamilj är trevlig och så, men vi går inte ihop. Jag känner mig inte bekväm här och känner mig som jag nämnt tidigare ivägen hela tiden när värdföräldrarna är hemma.

Anyway. Jag ska skicka iväg ett mail till min PD igen nu och förklara lite fint hur jag vill ha det. 
Är positiv. Jag kommer hitta en familj! :)

Jag har sagt till min program director att jag inte vill ha fler än tre barn, speciellt inte om föräldrarna jobbar.

Min femte match var en arbetande (from home) singelmamma med fyra barn. Just nu minns jag inte exakt, men jag tror att det var familjen som hade en kanin, hund, katt, fågel m.fl djur också. 
Mamman hade skrivit att hon hjälper till med barnen, eftersom hon oftast jobbar hemifrån, men hon måste ju jobba också, inte springa ut och hjälpa mig med barnen varannan kvart. Fyra barn känner jag är för många för mig att hantera, speciellt på egen hand. 
Jag väntade i alla fall, gav dem en chans att höra av sig, men jag vill inte slösa en hel dag, speciellt inte som det är helg nu, så jag tackade nej vid lunchtid.

Just nu ligger match #6 uppe. Det är också en familj med fyra barn.. Mamman är i och för sig stay at home mom, MEN jag vad jag känt under de senaste två månaderna har det varit jobbigt att jobba när mamman har varit hemma. Barnen har bara sprungit till henne när det är något och jag har känt mig bevakad, även om så inte var fallet. 
Jag trivs inte bra när min värdmamma är hemma undertiden jag jobbar. Och trivs jag inte kommer vi inte att trivas med varandra. Den yngsta (under 5 år) har även autism och lite special needs. Det lät inte som något jättejobbigt, lite besvärligt ibland kanske. Hade det varit ett eller två mindre antal barn så kanske det hade fungerat. 


Jag är som sagt jättenöjd över att jag fått så många matchningar på så kort tid. 6 matcher på en vecka är inte dåligt. MEN, jag är mindre nöjd över att de inte lyssnar på önskemålen. SÅ peitg är jag inte. Jag har 4-15 års gräns, det är ganska brett, jag har sagt att jag tar matcher över hela landet osv. 
Det måste finnas många fler familjer som passar enligt min erfarenhet. 
Jag förstår inte varför de frågar om önskemål och sen inte går efter svaren.

De senaste två familjerna var från Virginia och Pennsylvania.

Och JA, jag läser ansökningarna och dömer inte familjerna utefter var CC har slarvat (matchat mig med fyra barn till exempel). Jag har kept an open mind och läst och insett att vi nog inte skulle passa ihop. 
Så jag tackar inte nej direkt jag ser att CC gjort något misstag. Man kan inte gå igenom det här på sånt sätt.

Jag menade absolut inte, med vad jag skrev tidgare, att jag har gett upp.

Jag vill stanna här, så gärna. Jag vill få au pair experiencen och slutföra mitt år. 
Skulle jag dock inte kunna göra detta på grund av att jag inte hittar någon familj som passar, ja då är det inte the end of the world. Bara det jag menar. 
Tidigare fick jag för mig att om jag skulle hamna att åka hem tidigare skulle det kännas som att jag misslyckats, men i den här situationen känner jag inte så. Visst, jag rushade in i upplevelsen och kände inte efter ordentligt innat. Jag trodde att det kändes bra men jag har inte klickat med min värdfamilj men det är inget misslyckande för det.

Hamnar jag i Sverige igen får jag hitta något annat att göra. Förhoppningsvis kan jag få ett nytt visum för att studera eller så så att jag kan åka tillbaka hit, för just nu vill jag verkligen vara i USA. 


Jag har varit lugn, ja. Men inte av den anledningen att jag har givit upp. Det är bara verkligen ingen idé att stressa upp sig. Jag vet att om jag skulle stressa skulle jag råka välja fel familj. Man kan inte ta första bästa om det inte känns bra.

Idag var jag uttråkad och försökte få tag i vänner i Sverige men ingen gick att nå via Facebook eller Skype. Ni jobbade och levde era liv antar jag, haha! Men jag fick lite smått panik och saknaden kändes så mycket större på bara några ögonblick. Nu ikväll känns det bättre, men tidigare kände jag mig så ensam. Jag fick inte tag i någon här i staterna heller nämligen.

Nu är jag lugn igen. Och jag har, jag upprepar, inte gett upp!

Ugh, en sån där jobbig dag idag. Har inte fått prata med någon under dagen (annat är på facebook, vilket inte gills) och just nu önskar jag att jag kunde göra följande:


* Sätta mig i soffan i huset (hos pappa) med min bror och ha Star Wars maraton.

* Göra varma mackor med mamma klockan 8 på kvällen och äta dem framför TVn med filmen Trassel igång.

* Ta helgen och åka ner till Märsta och hälsa på mina favoriter Eleonor och Kenth.

* Släcka ljuset i mitt rum (mitt riktiga rum hos pappa) och tända levande ljus och krypa ner under täcket med en bra bok.

* Fara ut på Allstar med Isabella sådär lite spontant.

* Gå på hockey med Heidi, alternativt ta en liten road trip till Happis!

* Ta en fotopromenad med Emmelie.

* Fara förbi Marie och Ida  (och Gibson) och umgås och bara vara!

* Leka med GraceE.

* Gå en runda med Casper.

* Laga Tacopaj och dricka ett glas vin med goda vänner.

* Jobba på Mötesplatsen och Örnäsgården (Saknar faktiskt jobbet där väldigt mycket, var alltid så roligt, jobbar härliga människor där)

Jag önskar att jag kunde få göra allt det där nu. Det är en sån där saknig-dag idag. 
Men jag vill fortfarande inte tillbaka till Sverige. Även om Luleå känns mycket finare och roligare nu än vad det gjort tiidgare så vill jag inte tillbaka. Inte än. 

Väntar på matchning #5. Får se om den kommer idag..

Det var någon som nämnde det tidigare, att de tycker jag är väldigt lugn med tanke på situationen jag är i. 
Jag förstår det inte själv ska jag erkänna. Det är kanske det undermedvetna som har "stängt av". Jag orkar inte vara stressad, det hjälper verkligen inte min situation. Sen vill jag inte att någon tror att jag ser lätt på det här heller, bara för att jag är så lugn. Det är himla svårt och jag har fruktansvärt dåligt samvete över vad jag utsätter min värdfamilj för. Speciellt barnen. Men jag kan inte stanna här där jag inte känner mig hemma och är olycklig. Olycka sprider sig, oturligt nog.

Det som faktiskt känns är när jag hör andra au pairer prata och planera resor (skydivingen nästa helg till exempel, nyår osv) och grejer de ska göra. De letar boende, planerar helgutflykter, betalar biljetter. 
Sånt kan inte jag göra. Jag kan inte planera någonting alls just nu och det gör så himla ont och är så jobbigt att höra om alla andras planer då. Både här och hemma i Sverige. Men nu främst här, eftersom det är "här" som är aktuellt.

Jag kan inte ens planera in en Oklahoma resa eftersom jag inte har någon aning om vilken helg min framtida värdafmilj kan ge mig ledigt att åka, jag vet inte varifrån jag kommer att kunna åka ifrån och vad biljetter därifrån till OK kostar. 
Jag känner mig väldigt isolerad och till och med om dagarna är jag isolerad och instängd om inte någon vän kan plocka upp mig, eftersom mina värdföräldrar inte vill att jag använder bilen.

Mina värdföräldrar, märker jag, menar inte att vara elaka. Det skulle vara himla surt om jag skulle hamna i en bilolycka och kvadda deras bil en dag innan jag lämnar dem. Nog för att det är en vecka kvar, men i alla fall, en vecka innan jag lämnar dem då. Du förstår nog tankebanan. 
Olyckor händer säkra förare också. (De tycker att jag är en väldigt säker förare).

För en gångs skull vet jag i alla fall vad jag vill plugga. Även om det inte blir ett helt program. 
För den som inte visste det tidigare, jag måste läsa 6 credits här borta. Det är mellan 2-4 kurser, beroende på vad för sorts kurser du väljer att läsa. Alla kurser är inte heller giltiga.

Jag vill i alla fall läsa historia. Om den amerikanska revolutionen. Det pirrar i magen bara jag tänker på det, så det måste vara rätt!
Tycker verkligen att det är otroligt intressant.

George Washington, staty i Boston

There'll come a time when you hear it and you'll wonder

Min frukost och ibland lunch brukar bestå av flingor. Jag är beroende av de Cheerios!

De är fruktansvärt goda, dock endast sorten på bilden. Alla andra Cheerios sorter är ruskigt söta, liksom de flesta andra flingorna i det här landet. Men dessa, mmmmm!

Fjärde matchningen kom idag. Två på en dag, inte illa CC!

Denna familjen bor i Maryland och har två barn. Åldrarna passar mig och det mesta låter bra. 
Jag vet inte riktigt hur jag känner. I don't have anything against them but I don't have anything for them either. (Det lät bättre på engelska, men översatt: Jag har ingenting emot dem men jag känner ingenting för dem heller).

Jag har dock inte pratat med dem än, får se ifall de ringer imorgon och hur det känns då.

Barnen är som sagt bra åldrar, nära vad jag har nu och de verkar vara väluppfostrade och så. 
Minus är jobbtimmarna. Står att jag skulle börja 6:40 på morgonen (ha några timmar ledigt under dagen) och sedan avsluta dagen 8-8:30. Om vännerna jag skaffar där inte är lediga på dagen kommer jag knappt kunna träffa mina vänner. Ingen stor idé att fara iväg efter jobbet när jag isåfall ska upp jättetidigt nästa morgon. 
Sen är jag här för att jobba, men vännerna är hemskt viktiga under det här året också. 

Svårtsvårtsvårt...

Det går verkligen upp och ner det här.

Ena stunden är jag jätteimponerad av CC för att de är snabba i matchningarna eller trevliga och hjälpsamma att prata med. Nästan förstår jag inte vad de pysslar med.

Min Program Director ringde som sagt tidigare och frågade mig om vad jag tyckte om en familj med ett barn på omkring 8 år och tvillingar på 3. 
Jag har knappt erfarenhet med barn under 5 år, så jag förklarade att jag inte var bekväm med att ha mer än ett barn under den åldern och hon sa att hon förstod och skulle leta något annat.

Nu fick jag min tredje matchning. En familj i NY med barn på 2 och 4 år. Efter att jag någon timme tidigare förklarat att jag inte är bekväm med barn i de åldrarna eftersom jag inte tagit hand om såna tidigare.

Hade jag varit mamma hade jag inte velat ha en babysitter utan erfarenhet av mina barns åldrar. Och absolut inte någon som känner sig obekväm.

Jag är i alla fall glad över att de matchar mig så snabbt.

Nu hade de tur!

Jag tänkte precis ta en dusch och sedan ringa och klaga. Familjen jag blev matchad med igårmorse, och som jag nästan direkt ringde OCH mailade om, låg fortfarande kvar.

MEN, just när jag tänkte bege mig mot duschen ringer mobilen. Min program director. Hon tog upp matchningar undertiden vi pratade, vilket jag inte hade någon aning om att de fick och kunde göra.

Hon dubbelkollade lite information med mig och så. Så nu är kontot tomt och hon håller på att matcha.

Hoppas jag har fått en match när jag kommer ut ur duschen!

Irritation.

Okej, jag fick en match i fredags och tidigt på måndag, idag, hade jag redan en ny. Jättebra tycker jag! 
Dock är jag inte helt nöjd. 

Kring klockan 11-12 idag ringde jag, samt mailade CC och bad dem ta bort den sista familjen jag blev matchad med, eftersom jag kände att det inte var någon bra matchning. Jag förklarade mina anledningar osv. 
Familjen ligger fortfarande kvar, sådär 8 timmar senare..

Bäst för dem att får en ny familj imorgon...

Hörde privat av en familj från Philadelphia idag. Det var jättekul, men barnen är 2 och 4 år gamla och jag har inte så mycket erfarenhet med så unga åldrar. Min erfarenhet sträcker sig mer mellan 6 och 15. Eller 5 och 15 kanske.

Ska fundera på det och höra av mig till den familjen i alla fall. Tacka om inte annat.

:)

De jobbar snabbt med mig, hittills!

Före klockan 9 låg den första matchningen kvar, (sen har jag inte kollat på två timmar) och nu är redan andra matchningen uppe!

Det är en single mom med en pojke på 6 år. Det står att hon snart ska adoptera ett barn under 2 år (vilket jag inte har erfarenhet för och inte får placeras hos) så jag vet inte riktigt hur de har tänkt i matchningen där, ifall det är så att den processen tar ett år och att jag skulle vara "ute" tills dess. 

Anyway, pojken har allergi så jag skulle behöva vara jättenoga med maten, vilket jag inte känner mig bekväm med. Jag skulle vara livrädd att råka blanda i något han inte kan äta och messa upp.. Så jag ska tacka nej.

De där grejerna kändes inte så bra, i övrigt stod det inte jättemycket i deras ansökan.

Nej men allergin kändes verkligen inte bra. 
Hade det, när jag får egna barn, varit mitt eget barn som varit allergisk hade jag givetvis tagit hand om det, men att riskera med någon annans barn känner jag mig inte bekväm med. (Gode Gud, snälla låt mina barn vara friska i framtiden!)

Jag är nog nervös över att jag själv kanske blir gluten eller laktosintolerant i framtiden. Min morfar är nämligen både ock.
Håller tummarna och ber!

Jag tror min kropp känner av att det borde ha börjat bli kyligare ute. Höstigt. 
Men här är det fortfarande somrigt i luften. En del löv har ändrat färg och det ligger många löv på gräsmattorna, men det är ändå inte kallt.

Jag hittade den här videon:

Jag hade egentligen inga planer för kvällen. Jag hade "kansken", men inget definitivt.

Skulle gå ut och köpa mat (känns så dumt att vara här i huset och gå upp och äta middag när de andra är omkring och jag äter inte med min värdfamilj under helgerna, då vi har olika planer) och messade Nina för att se om hon hade planer. 

Det visade sig att hon just då pratade och gjorde planer med en au pair kille som bor i samma stad som vi och hon bjöd in mig. 
Så vi for till Dedham, åt mat och gick på bio. Dream House såg vi, med Naomi Watts, Daniel Craig och Rachel Weisz i huvudrollerna.

Den var inte dålig, men inte superbra heller. Påminde lite om The Number 23, vilken jag tycker är en riktigt bra film, men 23 är mycket bättre. 
Sevärd... Tveksamt ja. Den hade kunnat vara lite mer spännande.

Anyway, det blev en mycket trevlig kväll i alla fall! :)

Ska jag se Merlin 4-1 nu, eller imorgon?

Nu, eller imorgon?
Nu, eller imorgon?

Ska försöka hålla mig. Kan jag inte sova slår jag igång det!

Godnatt!

Som jag nämnde tidigare har jag fått min första matchning i rematch.

Det är en familj med tre barn som bor ca 40 min från NYC.

Mamman ringde mig idag, tydligen hade hon försökt få tag i mig igår, men jag gissar att det var på kvällen då jag var hos Annika där det oftast inte finns telefonservice i huset. Ingen får kontakt där.

Anyway. Vi pratade lite och jag känner att det nog inte är rätt för mig. Det verkar vara en smart familj, jag fick se bilder på barnen och de var jättesöta men det känns inte bra. De har nyss skaffat hund, en valp som kissar lite här var och som nafsar när han leker och skäller och ska ha uppmärksamhet. 
Ta det inte fel, jag gillar hundar, men efter erfarenheten med Casper (som i och för sig inte var valp) vill jag inte hamna i en familj som just skaffat hund och som nu håller på att tränas upp. 
Speciellt eftersom det skulle vara jag som får ta hand om den om dagarna och jag känner mig inte reda för en valp. 
Casper var på ett sätt som en valp, otränad och trodde det var han som bestämde. Tack och lov förstod han att han skulle kissa utomhus.

Mamman ska ringa tillbaka ikväll och då får jag väl förklara hundsituationen där, sedan är det bara maila CC och tacka nej och hoppas på att nästa matchning kommer snart!

De senaste två kvällarna har jag haft turen att få prata med min kära sis Jessica ett flertalet timmar. Så himla roligt att vi nu kan prata i flera timmar och skratta och ha oss. Det var inte lika lätt när det var sju timmars tidsskillnad.

Vi har pratat om allt möjligt mellan himmel och jord. Ägg i mikro, gröt med salt/smör och socker, vattensmelonskärn spottartävling (minne), cool-whip krig (minne), CC och matchningar, svenska ord som låter hemska i engelsktalande öron, dagens teknik, nya och gamla jobb, mammor, "om"s och så mycket mer! En del grejer extremt seriösa, andra så galna att man inte kan låta bli att skratta. 
(Personalen på Roche Bros. tittade onekligen snett på mig när jag stod i kassan och gapflabbade med telefonen i ena örat)

Jag blir så himla glad när jag får prata med min syster! Skulle vara helt amazing känner jag nu, om jag skulle hamna någonstans i närheten. Dallas är väl favoriten. 

Men får se med familjen jag nu är matchad med, om de hör av sig eller inte.

Usch så less jag blir på filmer så som Fear (Reese Witherspoon, Mark Wahlberg) där den jättesnygga-söta-rara killen visar sig vara raka motsatsen.

Man tappar ju trusten för de jättesnygga-söta-rara killarna på riktigt också.

Idag blir det nog att packa. Jag har ingenting intressant på schemat. Kanske tar jag en tur till Wahlgreens eller Roche Brothers. Starbucks?

Det finns inte alltför mycket i den här lilla staden och exakt vad som finns har jag inte varit intresserad av sen jag började fundera på rematch.

MEN, jag fick faktiskt ett väldans sug efter att måla (!!) här om dagen. Med Akrylfärger av alla sätt. Kostar dock att köpa på sig såna grejer som man sedan kanske inte får med sig om man får en familj på andra sidan landet.. 
Skissar kanske lite istället.

Jag fick en matchning ikväll, yey!

Dock är jag inte helt hundra på hur det känns än. Familjen bor i alla fall i NY, ca 40 min från NYC, vilket är fränt. 
Får se ifall de hör av sig, då talar jag givetvis med dem. Om inte lär de försvinna från min profil och har de inte hört av sig på måndag och inte försvunnit kommer jag kontakta CC och tacka nej. Jag har ju bara så mycket tid på mig och vill inte slösa flera dagar på en familj som kanske, kanske inte kommer att höra av sig.

Men det känns jättebra att ha fått en matchning!

Nu ska jag sova,
godnatt!